This study discusses the relationship between studies and part-time work. The aim is to gain a deeper understanding of why students enrolled in the programme of human resource management and working life choose to undertake part time work, specifically in the human resource business in such great extent while studying full time and what this means for the students regard gaining knowledge. It focuses on the students experience and in order to gain the understanding of this phenomenon three qestion formulations were formed; ?What are the reasons formed by the interviewed human resource-students for having part-time work in the human resource bransch, in addition to their full-time studies??, "What values are made visible regarding the students choices of having a part-time work in addition to their full-time studies?" and ?How does the students express the thought about their part-time work as a key to learn from their studies?? The empirical data were collected through interviews with eight branch-specific human resource-students. The data was analysed based on previous research and a theoretical framework consisting of Lave & Wenger's theory of communities of practice and John Deweys theory of learning by doing.

Manpowers Work Life undersökning från maj 2008 visar att ungefär hälften av alla högskole- och universitetsstudenter väljer att arbeta vid sidan av studierna. Undersökningen visar vidare att endast en fjärdedel av dessa studenter har ett extraarbete som matchar deras utbildningsprofil. Det finns även en oro bland studenterna att inte få ett framtida arbete inom deras utbildningsområde (Manpower A, 2008). Detta väckte ett intresse hos oss att undersöka vilken nytta ett icke-matchande extraarbete har haft för en student som idag är nyutexaminerad samt har ett arbete inom dennes utbildningsprofil. Vi vill undersöka nyttan av ett icke-matchande extraarbete ur två perspektiv, både ur den nyutexaminerade studentens syn men även ur deras nuvarande arbetsgivares syn.

Yrket personlig assistent är relativt nyetablerat, många ser det som ett genomgångsyrke i väntan på ett bättre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebär att hjälpa en annan människa till ett så självständigt liv som möjligt. Den personliga assistenten är redskapet för att klara vardagen för många människor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fått berätta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebär att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar där stor hänsyn måste tas till de etiska aspekterna i arbetet med människor.

Vi har gjort en mindre undersökning om hur barn blir stimulerade till att lära med hjälp av språkmaterialet. Undersökningen innefattade sex olika tester med vårt språkmaterial på 16 barn och en pedagog i en skola i Malmö. Resultatet visade att barnen fick nya kunskaper genom språkmaterialet och de hade samtidigt roligt. De lärde sig att arbeta tillsammans och att lyssna på varandra. Vi anser att dessa faktorer tillsammans pekar på en språklig stimulans.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge begränsat arbetserfarna universitets- och högskolestudenter en större förståelse av rekryteringsprocessen.Metod: Forskningsstrategin för denna fallstudie är genomförd utifrån en induktiv ansats. Studien är genomförd på ett hermeneutiskt sätt där vi tolkat svaren från elva kvalitativa intervjuer och information från lämplig teori. Vid informationsinsamlandet fordrades en kvalitativ bearbetning av den insamlade empirin.Slutsatser: Slutsatsen för studien är att kompetens är ett komplext och något överanvänt begrepp. Den sociala kompetensen står i slutändan oftast högre än den formella kompetensen. Vi har även funnit att intervjuer är av största vikt vid rekrytering, och därmed social förmåga.

Yrket personlig assistent är relativt nyetablerat, många ser det som ett genomgångsyrke i väntan på ett bättre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebär att hjälpa en annan människa till ett så självständigt liv som möjligt. Den personliga assistenten är redskapet för att klara vardagen för många människor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fått berätta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebär att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar där stor hänsyn måste tas till de etiska aspekterna i arbetet med människor.

Spelar finansiering roll och hur bo?r fo?rdelningen mellan eget kapital och skulder se ut? Kapitalstruktur har studerats i ma?nga a?rs tid och forskare har fo?rso?kt finna de faktorer som kan pa?verka kapitalstruktur och om skuldsa?ttningsgraden pa?visar samband mellan olika betydande variabler.Syftet med denna studie a?r att underso?ka kapitalstrukturen hos fo?retag inom olika branscher i avseende pa? skuldsa?ttningsgrad, tillva?xt, fo?retagsstorlek och fo?retagsa?lder.Underso?kningen a?r genomfo?rd utifra?n en kvantitativ ansats som omfattar 50 fo?retag pa? NASDAQ OMX Stockholm. Korrelation- samt regressionsanalyser genomfo?rdes fo?r att underso?ka sambandet mellan fo?retagsstorlek, fo?retagsa?lder samt tillva?xttakt som oberoende variabler och skuldsa?ttningsgrad som beroende variabel.Studien har visat att fo?retagsa?lder a?r en branschspecifik variabel som pa?verkar skuldsa?ttningsgraden pa? olika sa?tt beroende pa? bransch. Samtidigt som fo?retagsstorlek och tillva?xttakt har visat sig vara icke branschspecifika variabler.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jämföra vilka redovisningsmässiga effekter RR 15 har medfört för företag, vars verksamhet bygger på forskning och/eller utveckling, inom branscherna IT och Hälsovård. Vår uppsats bygger på en fallstudie av sex företag, tre inom IT och tre inom Hälsovård samt litteratur-studier inom vårt ämnesområde. Våra slutsatser är att de redovisningsmässiga effekterna för företagen har varit spridda. För hälften av företagen har införandet av RR 15 inneburit en ökad aktivering, medan två företag inte påverkades alls och för ett företag innebar det ökad kostnadsföring. Effekten som påvisades berodde på två faktorer, dels vilken verksamhet företaget har och dels hur redovisningen av FoU skett innan.

Bakgrund:Utifrån aspekten att det är en hård arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en väg in på arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken inställning studenter har till sina studier.Syfte:Vårt syfte är att undersöka studenters inställning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, föreläsare och feedback från examinatorer kan påverka studenternas inställning.Metod:Utifrån en kvantitativ metod har vi genomfört en enkätundersökning.Resultat:Det som framkom i vår studie när vi analyserade studenterna i allmänhet var att de mest framträdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnå ett specifikt yrke och för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det som var minst framträdande var att man studerade för att träffa nya vänner samt att ett aktivt studentliv var viktigare än studierna. Resultatet påvisar också att de yngre studenterna var mer benägna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benägna till att studera för att träffa nya vänner, de ansåg även i högre utsträckning än de äldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare än studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benägna att studera för att uppnå ett specifikt yrke än vad männen var..

Syftet med den här undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriär. Redovisningsekonomer kan välja ett flertal olika karriärer efter examen. För de personer som har läst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom området karriärval visar att det är olika faktorer som påverkar individen. Dessa faktorer kan vara ålder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.

Syftet med den här undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriär. Redovisningsekonomer kan välja ett flertal olika karriärer efter examen. För de personer som har läst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom området karriärval visar att det är olika faktorer som påverkar individen. Dessa faktorer kan vara ålder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.

Nyckelord: Branschspecifikt chefskap, egenskaper, Plattityder? Problem: De problem som vi undersökt är framförallt; huruvida en chefs egenskaper är likartade oavsett branschtillhörighet, om generella chefsegenskaper går att hitta i två olika branscher, hur ledaren uppfattar sitt eget ledarskap och hur detta ledarskap uppfattas av de anställda. Ett problem som vi upplevt är att stora delar av den tillgängliga litteraturen är väldigt likriktad Vi har även sett problem med att stora delar av litteraturen inte tar upp specifika branschers chefskap och dess utmaningar. Syfte: Vi vill med denna studie bidra till att belysa de skillnader och likheter som sker inom chefskapet i de olika branscherna. Ett annat syfte som vi haft är att visa på om det förekommer några diskrepanser mellan hur cheferna och de anställda upplever det ledarskap som utövas.

I Sveriges musikbransch ra?der det idag en skev fo?rdelning mellan kvinnor och ma?n pa? inflytelserika positioner. Den skeva ko?nsfo?rdelningen, da?r det pa? de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppma?rksammad de senaste a?ren, vilket va?ckt intresset fo?r fo?religgande studie. Studiens fokus ligger pa? de kvinnliga akto?rer som har lyckats inta inflytelserika positioner.

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjänstesektorn. På grund av effektiviseringar, politiska sysselsättningsåtgärder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta är dels okunskapen som finns när man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hård konkurrens behöver soloföretagen någon form av resurskomplettering.

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjänstesektorn. På grund av effektiviseringar, politiska sysselsättningsåtgärder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta är dels okunskapen som finns när man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hård konkurrens behöver soloföretagen någon form av resurskomplettering.